Understanding the difference in Ojas-kshayaja/ Aavaranaja-Madhumeha & Prameha/Madhumeha based on Charaka-samhita

4




Understanding
the difference in Ojas-kshayaja/ Aavaranaja-Madhumeha & Prameha/Madhumeha based on
Charaka-samhita















































































































































































No.



Vibheda-Bindu
(Differencial Point)



Aavaranaja Madhumeha



Prameha / Madhumeha



             
i.           
 



Vyadhitva



Not eastablished, mentioned in Ch. Su.
17/78-82 as a cause of Prameha-pidakaa






Eastablished Vyadhi, mentioned among
the  8 basic Sampraptis of Nidan-sthan
Chapter-4. Detailed Management described in Ch. Chi. 6.



           
ii.           
 



NidanPanchak



NidanPanchak is not mentioned
systematically.


But Nidans are of 18 types of kshyas mebtioned.






NidanPanchak is mentioned
systematically.





Bahudrava/ bahuslesma/ abadhamedaskarak nidanas.



         
iii.           
 



Nidan



गुरु-स्निग्ध-अम्ल-लवणानि अतिमात्रं समश्नताम् !


नवम् अन्नं च पानं च निद्राम् आस्यसुखानि च !!


त्यक्तव्यायामचिन्तानां संशोधनम् अकुर्वताम् ! .सू.-17/78-79


these are immediate
causes only same as in prameha






आस्यासुखं स्वप्नसुखं दधीनि ग्राम्यौदकानूपरसा: पयांसि !





नवान्नपानं गुडवैकृतं च प्रमेहहेतु: कफ़कृच्च सर्वम् !!


.चि.-6/4



         
iv.           
 



Pramehatvam



Signs & Symptoms ‘Prameha’ is not
Mentioned. Even the term ‘Prameha’ is not used. Direct manifestation of
‘Madhumeha’ is described.





Madhu and pra both have commom in meha.



The symptoms of ‘Prameha’ are


 Mentioned. Direct manifestation of
‘Madhumeha’ is not described.





Described in tathavidhasharireshu


And jatpramehimadhumehinova



Prabhoota-aavilaMootrata



Not mentioned directly.





No any sypmtoms mentioned



It is ‘Pratyatma-lakshana
(Cardinal-feature) visible easily.



Dosha



Shleshma, Pitta as ‘Aavarak’ & Vat
as Aavritta.


Vyanvayu&Apanvayu


शुक्रदोषप्रमेहास्तुव्यानापानप्रकोपजाः
||
सु.नि./२०









Shleshma- Main Dosha responsible





Shleshma is at both places



Doshaja Types



Not mentioned



Well mentioned in details with
individual Symtomatology.


Kaphaja-prameha- 10


Pittaja-prameha- 6


Vataja-prameha- 4



Dooshya



3 Only- 1.Medas 2.Mansa & 3.Ojas



1.Medas 2.Mansa 3. Kleda 4.Shukra,
5.Shonita 6.Vasa 7.Majja 8.Lasika 9.Ras 10. Ojas



           
v.           
 



SROTAS



Mutravaha, swedavaha, medovaha



Mutravahastrotas, medovahastrotas



         
vi.           
 



ROGAMARGA



Shakha&Marmasthisandhi



Marmasthisandhi



       
vii.           
 



ADHISHTHAN



Basti, twacha



Basti(mutravahasansthana)



     
viii.           
 



AGNI



Dhatvagnimandhya



Dhatvagnimandhya



         
ix.           
 



SAM/NIRAM



Sam



Sam



           
x.           
 



AASHAY



Aam-Pakvashaya



Pakvashaya



         
xi.           
 



SROTO-DUSHTI



Sanga



Sanga, Atipravriti



       
xii.           
 



VYADHI-PRAKAR



Aashukari



Chirakari



     
xiii.           
 



SADHYASADHYATA



Kritchhasadhya



Yapya/Asadhya



     
xiv.           
 



SAMPRAPTI



श्लेष्मा
पित्तं च मेदश्च मांसं चातिप्रवर्धते||तैरावृतगतिर्वायुरोजआदाय गच्छति| यदा
बस्तिं तदा कृच्छ्रो मधुमेहः प्रवर्तते||स मारुतस्य पित्तस्य कफस्य च
मुहुर्मुहुः| दर्शयत्याकृतिं गत्वा क्षयमाप्यायते पुनः
|| . सु.१७/७९, ८०,८१



ओजःपुनर्मधुरस्वभावं, तद्यदारौक्ष्याद्वायुःकषायत्वेनाभिसंसृज्यमूत्राशयेऽभिवहतितदामधुमेहंकरोति ||


.नि./३७



       
xv.           
 



POORVA-ROOPA



Not mentioned


Direct glycosuria



त्रयस्तु
खलु दोषाः प्रकुपिताः प्रमेहानभिनिर्वर्तयिष्यन्त इमानि पूर्वरूपाणि दर्शयन्ति;
तद्यथा- जटिलीभावं केशेषु, माधुर्यमास्यस्य, करपादयोः सुप्ततादाहौ,
मुखतालुकण्ठशोषं, पिपासाम्, आलस्यं,मलं काये, कायच्छिद्रेषूपदेहं, परिदाहं
सुप्ततां चाङ्गेषु, षट्पदपिपीलिकाभिश्च शरीरमूत्राभिसरणं, मूत्रे च मूत्रदोषान्,
विस्रं शरीरगन्धं, निद्रां, तन्द्रां च सर्वकालमितिच
.नि./४७


स्वेदोऽङ्गगन्धः
शिथिलाङ्गता च शय्यासनस्वप्नसुखे रतिश्च|


हृन्नेत्रजिह्वाश्रवणोपदेहो
घनाङ्गता केशनखातिवृद्धिः||च
.चि./१३


शीतप्रियत्वं
गलतालुशोषो माधुर्यमास्ये करपाददाहः| भविष्यतो मेहगदस्य रूपं मूत्रेऽभिधावन्ति
पिपीलिकाश्च||च
.चि./१४



     
xvi.           
 



UPADRAVA



उपेक्षयाऽस्य
जायन्ते पिडकाः सप्त दारुणाः
| . सु.१७/८२



उपद्रवास्तु
खलु प्रमेहिणां तृष्णातीसारज्वरदाहदौर्बल्यारोचकाविपाकाः पूतिमांसपिडकालजीविद्रध्यादयश्च
तत्प्रसङ्गाद्भवन्ति च
. नि.4/४८



   
xvii.           
 



VYADHI- DHATUGATATVA



May be seen if not treated properly



Seen



 
xviii.           
 



DOSH PRAKOP PATTERN



     विकृतिविषमसमवेत



प्रकृतिसमसमवेतपरक



     
xix.           
 



Swatantra/ Paratantra Kartritva



           स्वतन्त्रकर्तृत्व Due to Direct Ojasa-kshaya.



परतन्त्रकर्तृत्व Ojasa-kshaya is later event.



       
xx.           
 



LAKSHAN-UTPATTI



Not mentioned because there is no fix
clinical presentation because of avaranaFenomena.






कषायमधुरंपाण्डुरूक्षंमेहतियोनरः|


वातकोपादसाध्यंतंप्रतीयान्मधुमेहिनम्||.नि./४४






     
xxi.           
 



CHIKITSA SIDDHANTA



As per
Avaranchikitsa& symptomatic shoshan dominance.


रसायनानां
सर्वेषामुपयोगः प्रशस्यते||२४१||


शैलस्य
जतुनोऽत्यर्थं पयसा गुग्गुलोस्तथा|२८
/२४२


पित्तावृते
तु पित्तघ्नैर्मारुतस्याविरोधिभिः|


कफावृते
कफघ्नैस्तु मारुतस्यानुलोमनैः||च
. चि.२८/२४५



स्थूलःप्रमेहीबलवानिहैकःकृशस्तथैकःपरिदुर्बलश्च|


सम्बृंहणंतत्रकृशस्यकार्यंसंशोधनंदोषबलाधिकस्य


. चि.१५



   
xxii.           
 



PATHYAPATHY



Pathya:-


आहार:-येविष्किरायेप्रतुदाविहङ्गास्तेषांरसैर्जाङ्गलजैर्मनोज्ञैः |


यवौदनंरूक्षमथापिवाट्यमद्यात्ससक्तूनपिचाप्यपूपान् ||१९||


मुद्गादियूषैरथतिक्तशाकैःपुराणशाल्योदनमाददीत |


दन्तीङ्गुदीतैलयुतंप्रमेहीतथाऽतसीसर्षपतैलयुक्तम् ||२०||


सषष्टिकंस्यात्तृणधान्यमन्नंयवप्रधानस्तुभवेत्प्रमेही | . चि./२१


विहार:-व्यायामयोगैर्विविधैः प्रगाढैरुद्वर्तनैः स्नानजलावसेकैः|


सेव्यत्वगेलागुरुचन्दनाद्यैर्विलेपनैश्चाशु
न सन्ति मेहाः||च
. चि./५०





Apathya:-


आहार:- दधीनि ग्राम्यौदकानूपरसाः पयांसि|


नवान्नपानं
गुडवैकृतं च प्रमेहहेतुः कफकृच्च सर्वम्||च
. चि./


हायनकयवकचीनकोद्दालकनैषधेत्कटमुकुन्दकमहाव्रीहिप्रमोदकसुगन्धकानांनवानामतिवेलमतिप्रमाणेनचोपयोगः,
तथासर्पिष्मतांनवहरेणुमाषसूप्यानां, ग्राम्यानूपौदकानांचमांसानां, शाकतिलपललपिष्टान्नपायसकृशराविलेपीक्षुविकाराणां,
क्षीरनवमद्यमन्दकदधिद्रवमधुरतरुणप्रायाणांचोपयोगः,च
. नि./


विहार:-आस्यासुखंस्वप्नसुखंच. चि./


मृजाव्यायामवर्जनं,
स्वप्नशयनासनप्रसङ्गः| च
. नि./












Same pathyapathya



 
xxiii.           
 



Conclusions



1. Basically it is in ‘Kiyantahshirshiya’ chapter which deals
with marmopghat due to dhatukshaya condition.





2. Ayurveda has no concept of organic pathology but on the sound
basis of 7 dhatus and ojus, it is   there.





3. Ojus is the supreme dhatu.





4. Dhatus are in srotas until not 
metabolized as desired state of dhatu ( Parinamapadyaman). 





5. Avayava or organ is only shaped by  sthir-dhatu layer by layer dhatu evolve as
avayava


nothing else.





6. Even after organic repair or even transplant there is a strong
need of correction in dhatuparinaman.





7. Poor dhatu constitute the poor organ and strong to strong.





8. That’s why this chapter is written for how dhatukshaya leads
the marmopghtat.





9 Madhumeha is given as an example of ojuskshaya not as an
example of pure aavarna.





10. This chapter is mainly written for
18 kshyas (3 dosha+ 7 dhatu 2 mala + 5 
indriya mala + 1 ojus) and in result avayavanash.


11. Pl don’t consider prameha and madhumeha commonly only one type of partantra prameha is madhumeha


Othervise madhumeha is poly factorial poly symptoms and tt.



       1.     
This is the details about
20 prameha


       2.     
Madhumeha can be the
swatantra as in ch. Su. 17


       3.     
and partantra as in prameha


       4.     
jatapramehi and mahumehi
are two different         diseases.


       5.     
Sthool-


       6.     
Balwan-


       7.     
Krisha-


       8.     
Durbal pramehi are further
more variants.


       9.     
Sapoorvarupa or apoorvarupa
are further more variants


        10.  Prakati-bhuyastwad
means genrally they have long history of excessive and repeatative nidan


but mahumeha can be immediately after
with any reason of ojokshaya.



 
xxiv.           
 



Practical aspect     



The patients who don’t have family history  but they have sequence of Nidanas
excessively like….





 intake of Fast


       junk


        non-veg. food


       wine or bear


           anabolic steroids


           irregular life style


       Adulterated food


          Irregular exercise


       Excessive proteins etc are
more close to Avarana-janit-madhumeha due to dhatvagni-mandya &
Ojas-kshaya conditions. Gestation, Stress induced, Higher Steroids/antibiotics etc. induced, Hormonal therapy & Surgical stress induced Diabetes may be taken into consideration of Ojas-kshayaja/avaranaja Madhumeha.












The patients who don’t have avaran/ojas kshaya nidanas but their
presentation is as per santarpaneeya concept are more close to classical
Prameha/Madhumeha. This must be further understood as mentioned above before
planning of Samprapti-vighatan.














Presented by



Dr. Keval Monapara

B.A.M.S., M.D. 1st Year

P.G. Dept. of K.C.

Govt. Akhandanand Ayurved College

Bhadra, Ahmedabad-1, Gujarat, India.



Guided by



Dr. Surendra A. Soni

M.D., PhD

Professor & Head

P.G. Dept. of  K.C.

Govt. Akhandanand Ayurved College

Bhadra, Ahmedabad-1, Gujarat, India.





Checked, Correctified & Verified by








1.Prof. Shri Krishna Khandel




M.D., PhD.

Ex-H.O.D.

Dept. of Roga & Vikriti Vigyan

National Institute of Ayurveda,

Amer Road, Jaipur, Raj. India





Arogya Laxmi Ayurvedic Health Care

D- 44, Roopvihar Colony, Block- D, 

Siddhartha Nagar, Jagatpura, Jaipur-302017

 Rajasthan., India.

www.arogyalaxmi.com

Phone: +91 141 4024645 

Mob. No. +91 9772828871   








2. Vaidyaraja Subhash Sharma


M. D. Kayachikitsa (Jamnagar)


New Delhi, India.




email- vaidyaraja@yahoo.co.in




Post a Comment

4Comments
Post a Comment
To Top